I'm Blue...

Häromdagen var jag på pressfrukost för relanseringen av en massa smurfböcker. Det var panelsamtal lett av Måns Gahrton med Jessika Gedin, Fredrik Strage och Cissi Wallin (som hade sjukt snyggt lila hår - jag blev inte blå, utan grön av avund). Det diskuterades äkthet, smurflukt, könsroller samt huruvida Smurfarna kan anses vara fin- eller fulkultur - och det hela var faktiskt mycket underhållande. Det märkligaste var dock att det satt en man i publiken som var på pricken (och då menar jag läskigt lik) Gargamel. Vågade dock varken göra någon annan uppmärksam på detta faktum, eller fråga vem han var. Men det kan inte bara ha varit jag som lade märke till den slående likheten! Enligt kompisar med kids är Smurfarna verkligen "hur heta som helst" just nu. Själv är jag mest fascinerad över att den här staden målades blå inför filmpremiären. Jag var i Malaga i somras, och grämer mig över att jag inte penslade på lite Avatar-färgad ögonskugga och stack dit och tog bilder av mig själv framför massor av knallblå fasader. 

P.S. Trots mitt öppna förakt mot de goodie-bags som numera delas ut i tid och otid är jag givetvis inte sen att plocka på mig en när tillfälle bjuds. Vid detta "event" innehöll den bland annat ett nagellack som jag inte kan beskriva på något annat sätt än fucking fantastic, OPI's No Room for the Blues - köp det! DS