Bokmässan Revisited.

Sjukt förkyld (undrar vem av alla tusentals människor på mässan som smittade mig?), precis som förebådat*. Tack för all feedback på inlägget inför mässan - kul att ni gillade det! Vi tar väl en liten update så här i efterhand, eller vad säger ni?

Ranelid, Björn samt Läckberg, Camilla

Personer jag helt ärligt inte behöver höra mer om, se, eller läsa något av under resten av min livstid. Bob Hansson skulle kunna kvala in under samma kategori, men honom tänker jag inte ens gå in på.

Taxi

Eller "Taxi", kanske jag ska skriva? Till och med jag (som tog 49 körlektioner, och nej, det är dessvärre inget skämt, ej heller någon överdrift) vet att man inte sparar bensin på att stänga av motorn vid varje rödljus (väl?). Och grejen med att ta taxi överhuvudtaget är ju att jag inte vet vart jag ska. Så, snälla taxi-chaufförer i Göteborg, fråga inte MIG vilken väg jag tror blir bäst, eller om vi är framme än. Det är liksom det jag betalar för att ni ska ha koll på...

"Service"

Stockholm är under all kritik när det gäller service, men det visste vi redan. Och jag fattar att Stockholmare på Bokmässan är för Göteborgarna vad grisfestande svennar är för hotellpersonal på Mallis. MEN. Servicen i Göteborg var under all kritik - från Pressbyråslavar till inhyrd serveringspersonal på fancy middagar. Om de goa, glada Göteborgarna inte ens orkar vara trevliga längre - vart är det här landet på väg? 

90-talister

Saknades på mässan i allmänhet, och i synnerhet på konferensen Framtidens Bokhandel (där det även saknades åttiotalister, jag måste ha varit en av kanske tre?). Eller så 1) Letar jag på fel ställen 2) Ser folk äldre ut än vad de är i bokbranschen. Vad tror ni? Problemet är att bokbranschen verkligen behöver folk födda på nittiotalet (som tvärtemot vad 40-talisterna verkar tro är sjukt driftiga människor). De är smarta som Alexander Bard, snygga som Beyoncé och lika företagssamma som Ted Turner. De skrämmer mig precis som lika mycket som jag och mina generationskamrater födda på 80-talet provocerar 70-talisterna. Om bokbranschen hade dubbelt så många 90-talister skulle vi ha hälften så många problem - trust me. 

Paggan & Boden

Nej, det är inte den nya, kreddiga progg-barnboken alla snackar om. Inte heller Fredrik & Filips efterträdare. Jag talar naturligtvis om Leif Pagrotsky och Thomas Bodström. Min första fråga är enkel - har de här männen inga hem? Jag tror helt seriöst att denna duo varit på minst 80% av samtliga mingel jag besökt sedan 2004 (då jag flyttade till Stockholm och började med något så idiotiskt som att mingla runt). Nej, Leffe och Tompa, ni är tyvärr inte de hippa 90-talister  beskrivna ovan, vilket gör att ni inte kan vara superminglare och mångsysslare** utan att det ses som smått patetiskt. Man kan inte strössla ut billiga dussindeckare över landet samtidigt som man försöker bedriva politik. Mitt råd till dessa gossar är därför att börja titta mer på TV (hemma, i sina vardagsrum). Förslag på serier så beroendeframkallande och fyllda av glamour och dramatik att man både lyckas hålla sig hemma och få sin beskärda del av gratis champagne på samma gång är förslagsvis Gossip Girl och valfri säsong av The Real Housewives. Börja med minst en hemmakväll i veckan, och öka sedan dosen successivt.

Maria Montazami

Antal foton på vänner och bekanta med en arm runt halsen på Maria Montazami på Facebook under Bokmässan: oräkneliga. Till och med fler än efter Gaygalan, hur det nu är möjligt. Jag älskar visserligen också "M.M.", men att köa för att låta sig fotas tillsammans med en kändis? Det är för tusan en aktivitedt reserverad för barn och svagbegåvade! Låt den arma kvinnan ta en drink i fred.

Signeringar

Så sjukt tråkiga. 

Gratis

Förtydligande; Bara för att "något" (böcker, vin) är gratis betyder det inte att man måste fylla fula tygkassar med läsexemplar man aldrig kommer att bläddra i eller dricka sju glas vin i följd bara för att man inte betalar för dem själv. Måtta, people, måtta.

Wordfeud

SÅ. TRÖTT. PÅ. WORDFEUD. Så, nu tog mina bokstäver slut, så nu kan jag inte skriva mer.

Bonus (saker som faktiskt var bra på riktigt)

+ Aftonbladet Kulturs monter var grym.

+ Skyltningen på gatan utanför mässans entré inför Pressnatta, med kakelplattor i form av Wordfeudbokstäver - snyggt, smart och interaktivt. Folk lekte, fotade och krossade(!) kakel. Jag snodde ett A. 

(förebådat)*Now there's a word you don't get to use everyday. Kan svaret på Wordfeud-ångesten förresten vara att börja spela på engelska? Är de reglerna lika upp-fuckade? Är engelskspråkiga Scrabble-vänner lika upprörda som de svenska? När kommer Wordfeud på svengelska (I'm fluent, let me tell you that!). 

(mångsysslare)**Alla artiklar som spytts ut på senaste tiden om "de nya, hippa, unga mångsysslarna" står mig upp i halsen. Tror ni att någon skulle behöva hålla på med fem saker samtidigt om det fanns några riktiga jobb att söka? Nej, just det.