Det finns nog ingen författare som inspirerat mig så som Birgitta Trotzig. Hennes tidiga noveller, suggestiva romaner och språk - de har alla slagit ned som en bomb i mitt hjärta. Det är konstigt att man kan bli riktigt ledsen över att någon man inte ens känner går bort, speciellt om personen dessutom var gammal och sjuk. Men det är som någon har sagt - varje gång en människa dör brinner ett bibliotek. Och att det här språket inte ska få fortsätta flöda, det är en sorg. Ett geni har gått ur tiden.
No comments:
Post a Comment