Let's Play Dress Up!

Om jag fick bestämma skulle hela den här veckan, från idag till på söndag vara någon form av nationell helg, och alla skulle gå runt sminkade till skelett, tända ljus på gravar, prata med de döda och skrämma varandra. Seriöst, vore inte det helt underbart? Det allvarsamma och den knallorangea, sida vida sida. Jag skulle ha en specialdesignad kostym för varje dag. Let's pretend?

Happy Hell-O-Win!

Kommentar överflödig, hur sjukt är inte det här?

Trendenser.

1. Anteckningsböcker från ett förlag i Singapore. 

2. Läskig, cool klubba som ser ut lite som ett av mina favoritomslag.

3. Mer grafiskt, mer runt. I like it!

4. Perfume! Idébaserat, precis som det här omslaget på samma tema.

Last Call Frankfurt.

Can I Quote You On That?

Alltid kul att läsa SvB:s digitala utgåva lite snabbt till morgonkaffet och se sig själv citerad. En och annan groda hoppar ju ut dock ut då och då, och tänkte därför "mota Olle i grind" (åh, detta fantastiska uttryck) genom att förklara mig lite bätte (innan jag upprör någon modebloggare/designer eller surdegsbakare/författare allt för mycket). Men mitt citat (om att folk inte skulle hålla på med fem saker samtidigt om det fanns riktiga jobb att söka) står jag fast vid. Jag tycker det är något sjukt över att det blivit "hippt" att vara en mångsysslande 80-talist (vilken 80-talist är för övrigt INTE mångsysslande?) eftersom väldigt många inte är det frivilligt (en artikel i ELLE på detta tema nyligen var droppen som fick bägaren att rinna över, hittar den tyvärr inte på nätet). Dessutom är det ju alltid t-shirtdesigner/inredningsbloggare/pod-progamledare och aldrig kundtjänstmedarbetare/ica-kassörska/personlig assistent dessa balla människor multitaskar runt som. De där brödjobben glömmer folk liksom bort att fronta när de berättar hur bra det går med modedesignandet/dj-andet/surdegsboksutgivandet, när det är de jobben som gör de håller kontakt med verkligheten och får in cash till alla resor och projekt. Mångsysslare betyder oftast arbetslös, let me tell you that. Tips till mångsysslaren: Våga erkänna ditt ohippa brödjobb, det är vad som gör dig ball. Tips till företagen: Våga anställa dessa mångsysslare och knyta dem till er, med skäliga (eller varför inte riktigt bra) löner (och inga jäkla projektanställningar!), så ska ni se vilka lojala (oh, well) allkonstnärer ni får som anställda!

You're a Poet, and You Do Know It!

Tycker att Podpoesi är en grym ide. Snygg sida dessutom. Typ så.

Analysera mera.

Glaskupan är en av mina favoritböcker alla kategorier, men jag blir alltid lite ledsen av att tänka på den. När jag läste den första gången var det som ett slag i magen, jag var helt chockad över att någon kunde beskriva depression så klockrent, kände att jag upplevde allt Plath skrev in i minsta detalj. Var superdeprimerad, ville inte leva, hade någon slags utvecklingskris, var typ 20 bast och ville bara dö. Precis som Ester var jag en duktig flicka som kände att jag borde vara tacksam för alla mina möjligheter, men var bara helt avskuren från allt. Om du också känt precis så, eller tvärtom inte fattar grejen rekommenderar jag att du går på Psykologer läser böcker imorgon då det är just Glaskupan som läggs på divanen för analys. Det är inte bara på grymma biblioteket Plattan i Kulturhuset där man kan hänga med alla mina gamla och underbara kollegor, det är också helt gratis. Be there or be square!

Peking-Paris Im Automobil.

Gårdagens inlägg var bara början kära läsare, nu går vi in på the hardcore stuff - även dessa fotade i Frankfurt förra veckan. Så kär i de här böckerna att jag önskar att jag kunde genomgå någon slags metamorfos, kanske till bokmal så att jag kunde äta dem, liksom införliva dem i mitt kretslopp, bestå av dem, vara dem. Så har jag känt inför böcker ända sen jag var liten, liksom snuffat med dem vid kudden på kvällen, klappat på dem, älskat dem, beundrat dem. Besatt, extrem, sjuk? Nej, nej, jag försäkrar er att jag är högst normal. Utgår ifrån att ni förstår precis vad jag menar...

Dreamy.

Klassiker fotade i antikvariat-stånden utanför Frankfurtmässan förra veckan. TO. DIE. FOR.

Lo. Li. Ta.

Det här är ett roligt projekt, tack W för tipset! En av mina bästa sysselsättningar är att samla på olika omslag och utgåvor till samma titel, och här har någon annan redan gjort jobbet! Vilka älskar du? Vilka står du inte ut med att titta på? Lite tråkigt är det ju att nästan alla är variationer på samma tema, hade velat se åtminstone några som var lite mer originella...

Stockholm, Malmö, Lund, Stockholm, Frankfurt, Düsseldorf, Stockholm.

Så ser den här veckan ut för mig. Är halvvägs genom resandet, drar till bokmässan i Frankfurt tidigt imorgon. Inte så mycket bloggande således! Passa på att läsa ut några gamla böcker så länge, istället för att sitta på nätet och surfa runt. Tillbaka som vanligt nästa vecka!

Dagens bloggtips.

HILARIOUS!

Tranströmer.

Ett tips till dig som (lite hippt) vill kunna citera Tranströmer på till exempel Facebook är att provbläddra här (älskar den där bläddertekniken!) i det senaste standardverket, och sen vänta tills det kommer i pocket i låt oss säga sommar. Sen ett litet tips till designers av framtida utgåvor av diktsamlingar i allmänhet: Man behöver inte alltid göra omslagen skittråkiga i svartvitt och helt sobert återhållna. Att göra det allvarliga, vackra och obegripliga ännu mer svårtillgängligt - det behövs inte!

Koffeinberoende.

Gode värld vad Denise Rudbergs ungdomsböcker är beroendeframkallande. Det är helt sjukt. Jag önskar helt plötsligt att jag vore en tonårskille som jobbade i kaffebar, bara en sån sak. Hur bisarrt är inte det? Först slukade jag alla delarna i triologin Tillsammans, och nu när jag precis läst ut andra delen av Baristas vet jag inte hur jag ska kunna vänta på del 3. Och sen då? Denise Rudberg - du MÅSTE skriva ytterligare en ungdomsserie. Måste! Jag bryr mig varken om elegant crime eller chic-lit, men de här böckerna är jag beroende av, och jag känner redan hur abstinensen sätter in!