skip to main |
skip to sidebar
Det här är ett roligt projekt, tack W för tipset! En av mina bästa sysselsättningar är att samla på olika omslag och utgåvor till samma titel, och här har någon annan redan gjort jobbet! Vilka älskar du? Vilka står du inte ut med att titta på? Lite tråkigt är det ju att nästan alla är variationer på samma tema, hade velat se åtminstone några som var lite mer originella...
Så ser den här veckan ut för mig. Är halvvägs genom resandet, drar till bokmässan i Frankfurt tidigt imorgon. Inte så mycket bloggande således! Passa på att läsa ut några gamla böcker så länge, istället för att sitta på nätet och surfa runt. Tillbaka som vanligt nästa vecka!
Ett tips till dig som (lite hippt) vill kunna citera Tranströmer på till exempel Facebook är att provbläddra här (älskar den där bläddertekniken!) i det senaste standardverket, och sen vänta tills det kommer i pocket i låt oss säga sommar. Sen ett litet tips till designers av framtida utgåvor av diktsamlingar i allmänhet: Man behöver inte alltid göra omslagen skittråkiga i svartvitt och helt sobert återhållna. Att göra det allvarliga, vackra och obegripliga ännu mer svårtillgängligt - det behövs inte!
Gode värld vad Denise Rudbergs ungdomsböcker är beroendeframkallande. Det är helt sjukt. Jag önskar helt plötsligt att jag vore en tonårskille som jobbade i kaffebar, bara en sån sak. Hur bisarrt är inte det? Först slukade jag alla delarna i triologin Tillsammans, och nu när jag precis läst ut andra delen av Baristas vet jag inte hur jag ska kunna vänta på del 3. Och sen då? Denise Rudberg - du MÅSTE skriva ytterligare en ungdomsserie. Måste! Jag bryr mig varken om elegant crime eller chic-lit, men de här böckerna är jag beroende av, och jag känner redan hur abstinensen sätter in!
Men orka vänta och spekulera! Jag tycker det är helt ointressant att gissa vem som ska få Nobelpriset. I ärlighetens namn och hur påläst du än vill verka - du måste ändå erkänna att det oftast är någon du aldrig hört talas om förut, än mindre kan uttala namnet på. Av mig får ni således ingen gissning, och jag tänker heller inte säga "vad var det jag sa" eller låtsas att jag läst (eller snarare tänkt läsa) vederbörande, om det inte råkar vara sant. Om några timmar vet vi, men inte förr. Hepp!
Supersjuk. Ögoninflammation. Kan inte titta på skärmar. Host host host. Här kommer därför dessa pausbilder. I svart-vitt, för den där allvarliga känslan. Som en svartvit film på TV. Don't worry, snart är den vanliga tablån tillbaka igen.
